Första dagens kväll hade jag anmält mig till en event kallad Pizza and Friends. Jag hittade eventet via Meetup appen som någon hade listat upp som en av de tio appar man skulle ha nytta av i Rom. Eventet gick ut på att fora samman folk för språkutbyte med modermålstalare. Fint tänkte jag. Då kan jag prata italienska med italienare! Priset var 12 euro och för det fick man ett glas valfritt (jag tog ett glas rött, och det var ett stort glas!), två bruschettas (due bruschetta) , obegränsat med pasta och pizza. Det bjöds även på en jättegod linssallad. På meny stod det även efterrätt men det fick vi inte. Men mat strömmade in NON STOP! Salladen var extra god, pizzorna var goda men bruschettan torr.
Så, vi var ett 30-tal personer, många droppade in vartefter under kvällen, en del ganska sent. Jag satt ihop med två lite udda italienare, sedan även en Ashley från Texas, en Nicholas från Frankrike, och en kille till från Indien. Alla var supertrevliga och hade intressanta liv att berätta om. Ashley bodde I olika länder lite längre perioder då hon jobbade online som lärare av engelska (till kinesiska barn i Kina!). Hon hade en bubblig personlighet, och det visade sig att hon även hade uppdrag som stylist online och hade fina saker att säga om min utstyrsel för kvällen, en röd Masai klänning med scarf i samma färg. Nicholas hade tagit ett sabbatsår från sitt företag och reste runt, utan några vidare planer. Han var supertrevlig och bodde på något fint klosterliknande ställe mitt i stan med otroliga vyer (som vi fick se via hans mobil), men med begränsade tider. Han skulle till exempel komma hem senast 23.45. Av den anledningen planerade han att byta till något annat boende inom några dagar.
Det uppstod en lång och på gränsen till hetsig diskussion om espresson och italienarnas sätt att hastigt dricka upp den. Ashley tyckte inte om det, hon ville ha en stor mugg kaffe och dricka upp den långsamt. Jag stämde in och berättade om vår fikatradition.
Under kvällen kom det in ett stort sällskap av italienska män, som var riktigt högljudda och det var ibland svårt att höra vad bordskamraterna hade att säga. Senare kom det in ett annat födelsedagssällskap med en dam med BRÖST med stora bokstäver som höll på att explodera ut från urrungningen. Vi hade lite roligt åt detta. Under kvällen hade jag lärt mig ordet ”robbaccia” som används för skräpmat bl annat. Men det gick tydligen inte att använda för dålig smak ….
Jag tar det lugnt med gåendet och planerar att ta spårvagn till Trastevere för att strosa i de fina kvarteren under förmiddagen. Till kvällen vet jag ännu inte vad det blir, kanske en aperitivo någonstans.
Förmiddagen eller snarare mitt på dagen åkte jag spårvagn till Trastevere. Det var lite udda att de inte visade vad nästa station hette, och hade man tur beroende på var man satt kunde man se skylten på hållplatsen, men först efter att den hade stannat då skyltarna var placerade långt fram.
Jag fick till ett ställe jag kände till sedan förra resan, Grazie e Graziella för cappuccino och tiramisu, då de inte hade så mycket annat att bjuda på som gick ihop med kaffet. Tiramisun var ok, men jag måste säga att den jag hade gjort hemma var tusen gånger vassare!
Jag gick runt lite till, köpte en linneklänning utan att prova (den var inte perfekt visade det sig), titta in i en smyckesaffär ganska länge utan att köpa något samt en väskaffär dit jag kanske återvänder. Jag behöver ingen väska egentligen, men faller ofta för dem utomlands för kvalitén, modellerna och priserna förstås.
Jag hade också bestämt mig för att äta lunch ute och det blev en förrätt med någon sorts potatismoskaka med ostsås, samt bacon. Aperol Spritzen var excellent, maten gick att äta men var lite salt, kanske var det ostarna som var salta i sig.
På vägen hem köpte jag några bakelser för att äta någon dag med kaffe hemma.
Lite sol på terrassen, och siesta, träning och dusch senare väntar kvällen. Jag har gått en del idag och vet inte om jag vågar ge mig ut igen, för imorgon tänkte jag åka och gå en del i Forum Romanum.