Märkligt nog kunde min hjärna inte producera någon plan för sista dagen i Rom igår kväll, så jag lät det bli så. Förmiddagen tog jag det lite lugnt, åt frukost, organiserade mina saker lite grand inför morgondagens avfärd, utnyttjade den för mig sista sommardagen i år, och solade på den fina terrassen. Hemma i Sverige lär det vara höst och kallt! Meniskträning, förmiddagsfika samt lunch hemma, sedan incheckning till flygen imorgon.
En viss plan hade utvecklats under förmiddagen ändå. Jag skulle till en gata som heter Via Margutta, med konst och antikviteter. Så dit tog jag mig med bussar, och till fots. Gatan ligger väldigt nära Spanska trappan. Jag insåg att den som hade tipsat om gatan hade glömt att nämna att det var superduperdyra grejer till salu på gatan, men den var en lugn oas att promenera på. Nästan inga människor, fridfullt och i skugga från solen och alla turisterna. Lustigt att man inte räknar in sig som en av dem!
På tillbakavägen fikade jag. Det var nog det dyraste fikat någonsin, men jag lever ju snålt annars så…. En underbart god Cheesecake med hallon från Vitti med Cappuccino för 14€! Kvarteren här är dyra, köpte ingenting då varken Rolex klockor, kläder från Valentino eller Armani star på min önskelista!
För att driva ytterligare lite tid tog jag spårvagn 8 mot Casaletto (slutstationen, men hemåt mot där jag bor), och gick av vid Belli för att utforska Trastevere området kring Piazza Trilussa lite mer. Gick runt och letade efter ett perfekt ställe för aperitivo, givetvis utan att hitta något. Det var för tidigt för de flesta verkade börja med aperitivi klockan 18.30. Inga butiker som lockade mig heller. Hade kanske gärna köpt något smycke … men det kom inte min väg denna gången.
Min reservplan var att ta mig hem, köpa färdig Aperol Spritz i närbutiken (PAM), och utnyttja resten av maten jag ändå hade hemma. Så så fick det bli.
Jag älskar Rom och har lust att boka en resa under en svalare årstid snart. Värmen har jag egentligen inget emot, men det gör det onekligen svårare att orka vara igång hela dagen. Det är svårt att förklara vad det är med denna stad, det jag närmast tänker på är de vackra tallarna som finns överallt, det oorganiserade flytet, som märkligt flyter på ändå… All historia, alla människor, alla vackra gränder, alla vackra fasader, oändligt mycket att se för den som vill.
Jag är nöjd med min resa även om jag känt mig lite vingklippt pga knäet och ögat. Jag har fått göra mindre och färre saker jag skulle ha önskat men jag har haft det väldigt bra ändå. Hade jag gjort mer hade jag nog fått skippa bloggandet vilket har fått bli en prioritet under denna resa.
Jag har fått träna på italienskan som jag har använt nästan enbart. Jag inser att det är mycket kvar att lära, men jag är på god väg! Och det är skönt att ha en strategi: om någon stoppar mig på gatan för att sälja någotkan jag igen italienska, eller som häromdagen, några Jehovas vittnen i min trappuppgång här i boendet, då kunde jag ingen italienska heller. Tro inte att de hänvisade till en hemsida där man kunde välja sitt eget språk! Men på alla övriga ställen kan jag inte engelska, bara finska och svenska!