Idag åkte vi till Södertälje, syrran fortfarande som chaufför, till min syrianska frisörska Sara. Jag klippte mig och även hon trots lite rädsla för att korta av det långa håret mer än bara ta topparna. Det blev fint tycker jag!
Sedan fika på Spaaks i Tumba C, och en runda i mataffären. Nu hemma och flera timmars vila är nödvändig för mig då flera timmar ”ute i svängen” tar fortfarande mycket kraft.
Vi testade garagedörren och jag kommmer att kunna öppna och stänga den själv utan att anstränga ländryggen. Första gångerna använde jag gåstavarna för att lyfta upp den den sista lilla biten. Vi behöver bara fästa upp ett längre snöre så jag kan lättare dra ner dörren när den ska stängas. Det skall vi göra vid ett annat tillfälle då min ork för dagen är slut. Ett steg till mot självständigare liv.
När jag har återhämtat mig ska syrran visa mig hur man lagar en traditionell finsk kötträtt: Karjalanpaisti.
Lite extra spänning har vi i köket. Igår upptäckte vi en objuden gäst. Jag satte upp en musfälla i morse (det var så många år sedan sist att jag fick googla hur man sätter upp den) och hen var fräck nog att äta upp osten utan att fällan löstes. Nu är kriget i full gång. Jag vet precis hur jag ska göra. Och han var klok nog att inte återvända!
Det som står ovan skrev jag för fjorton dagar sedan (idag är det lö 17/2) och har varit lite avslagen mentalt för att uppdatera med flera saker.
Garagedörren hittade vi en bra lösning på på andra försöket och det funkar klockrent!
Syrran åkte hem efter att ha varit hos mig i hela tre veckor! Hon var en ovärderlig hjälp och nu skall jag klara mig utan kock, chaufför, städhjälp, sällskap och biokompis (Netflix hade oanade skatter!). Snyft.
Vi har inte varit tillsammans så här länge sedan barndomen så det var nytt och spännande att lära känna varandra som vuxna individer i vardagen. Vi har våra likheter och olikheter. Minnena från barndomen är delvis samma och delvis olika, och bilden inte exakt detsamma.
Hade besök av Hatice en dag … trevligt att höra lite hur det är på jobbet.
Arbetskamraten Nada var på besök tidigare i veckan och vi åt lite mat (från mitt frysta förråd), drack lite vin, och avslutade med minisemlorna Nada hade handlat. Trevligt!
I förrgår hade jag hemhjälp för första och sista gången för denna period. Hon var trevlig och städade en våningsplan, inte så noggrant som de redan hade aviserat från kommunen, men ändå. Hon handlade och delvis fel saker trots skriven och genomgången lista. Skönt att konstatera att jag nu tror mig kunna klara mig själv i fortsättningen. Lite i taget… men det kommer att gå.
Fick en glädjande överraskning i form av ett litet kort från mina bästa arbetskamrater Ann, Linda, Nada och Cilla:
Imponerad av finskan:
Igår fredag hade jag kärt besök från min kubanska/peruanska/spanska familj: Nicole, Kevin och Eni från Spanien var här. Vi åt pizza… längtade så… hade inte ätit det på jättelänge ! – bakade en miniminisats kanelbullar (Nicoles favorit!), varav hälften glömdes kvar i ugnen (många kockar…) och blev lite svartbruna och torra… första plåten blev jättegott!
De hjälpte mig också att flytta upp mina kläder mm från det tillfälliga sovrummet upp till mitt egentliga sovrum där jag nu sovit första natten på en månad. Känns skönt att ta små steg till det ”normala”. Sängen skall också flyttas upp så jag får min dubbelsäng tillbaka men det får jag ta hjälp av grabbarna vid ett senare skede.
Träningen har det varit lite si så där med … men idag har jag skärpt mig och tagit en omgång benträning.
Lite utebilder från en promenad tidigare i månaden:
Det slog mig att jag inte har så många månader kvar till pensioneringen. Så man kan redan börja planera för den fria tiden.
En del resor hoppas jag att det kan blir och med tanke på det (och att mina gamla gåstavar har så slitna spetsar) beställde jag nya hopfällbara:
De kom fort men dessvärre var den ena redan defekt vid ankomst så jag har reklamerat och får returnera det första paret. Det var tråkigt då de var ganska dyra. I vilket fall får de plats i en kabinväska… så jag kan lätt ta med mig dem både hemmavid och vid längre resor.
20180221: De senaste tio dagarna har jag haft ont i höger fot och kom äntligen iväg till vårdcentralen. Fick recept på Voltaren gel och hoppas att smärtan släpper så träningen blir lättare.
Matlagning har inte krafterna räckt till riktigt men lite ugnspannkaka orkade jag fixa igår onsdag.
