Kommunikationer i Roma, busstrejk och annat

Lite av mina erfarenheter. Jag har köpt en en veckas busskort för 24€ (redan från flygplatsen) för att ta mig runt då jag inte kan belasta knäet för mycket. Annars är ju Roma en perfekt stad att promenera runt i. Jag bor nära Roma Trastevere Stationen och har också Piazza della Radio nära. Från detta torg går de flesta av mina bussar. Spårvagn kan jag ta från Trastevere stationen eller från Gianicolense/Puente Bianco, vilken jag föredrar pga att det är en trevligare väg att gå dit. Till tågstationen behöver man passera under en bro där det verkar bo några människor. Lite otäckt att gå där.

Bussar. Jag åkte buss första dagen och allt var fint. Hållplatserna både ropades upp och syntes på en skärm. På tillbaka vägen från eventet jag deltog i var det dock andra bullar: Det var få människor och bussen åkte förbi de flesta hållplatserna. Ingen annonsering, skyltningen stannade kvar och ändrades inte vartefter färden fortsatte så jag missade min hållplats och fick gå av vid nästa. Ingen skada skedd men jag lärde mig att anlita GPS nästa gång. På många bussar är föraren inkapslad i en bur och du kan inte kommunicera med hen. Ingen kollar din biljett, du måste stämpla om det är en engångsbiljett. De som är för flera resor stämplar man bara första gången och skall visas upp om det efterfrågas av en kontrollant. Och de fina skyltarna på gatan som finns på de flesta hållplatserna är efter själva stoppet och i regel skymda av lövverk från träden. Jag hade också lärt mig att skyltarna sitter på gula stolpar, men det visade sig att på vissa ställen är de inte alls gula utan gröna. Man försöker lära sig landmärken att hitta hållplatserna även när det är mörkt, och alla hållplatserna har inte busskurer som är lite lättare att se.

BUSSSTREJK utannonserad till på måndag! Inte alla linjer drabbas om jag förstått det rätt. Då får jag åka spårvagn som lär vara fullproppad! Eller stanna hemma, eller gå det jag kan. Taxi i nödfall.

Spårvagnen har inga displayer av hållplatserna (i alla fall inte de jag åkt, linje 3 och 8), ingen annonsering så här är det att räkna hållplatserna eller använda sig av GPS. Ofta sitter man också väldigt lågt så det är svårt att se, och hållplatsskylten är planerar långt framme på perrongen så den går inte att se förrän spårvagnen åker vidare om ens då.

Folk är vänliga och erbjuder mig sittplats då jag går men min käpp, eller gåstav egentligen (den är hopfällbar så den var lättare än kryckan att ta med). Egentligen är de flesta vänliga och hjälpsamma, eller så är de lite ”brutti”, snarstuckna och otrevliga, det verkar finnas bara två varianter. De senare i affärer mest, inte på bussen.

Söndagen här blir en ViaLibera dag då en del större gator stängs för bilar och är öppna bara för gående och cyklister. Funderar lite på att hyra cykel… vi får se.

Vädret fortsätter att vara varmt, idag dock bara 29 grader enligt prognosen. Jag skall åka till Villa Borghese efter lunch med kombinationen spårvagn och buss. Förmiddagen blir en lugn hemmamorgon. Meniskträning försöker jag göra om inte varje dag, varannan dag. Jag skippar delen som man gör i trappor då jag går i trappor ändå. Min Airbnb lägenhet ligger tre trappor upp utan hiss! Och de är ganska så branta, åtminstone från gatan upp till första våningen. Jag har inte räknat hur många steg de är men rätt så många!

Sono arrivata a Roma!

Sono arrivata a Roma!

Rest hela dagen känns det som, och nu slappar jag i min hyrda lägenhet. Det är varmt, runt 22 grader fast klockan är närmare 10 på kvällen. Min värd Marco var bara helt bedårande, det kändes som man ville krama honom när han skulle gå, men det gjorde jag ju givetvis inte. Han visade lägenheten, som är enkel men tillräcklig, och terrassen, to die for! Jag pratade bara italienska med honom då min strategi är att prata så mycket som möjligt för att lära mig. Det gick, och lyckligtvis pratade inte han så fort så jag förstod det mesta utan att behöva fråga vad han menade. Taxi chauffören som tog mig hit från Trastevere stationen var ett kapitel från en gången tid! Han letade upp adressen i en tryckt kartbok! Inga moderniteter som GPS här inte! Det var som att möta en tid man knappt minns! Ingen kreditkortsläsare heller, så tur att jag hade förstått att ta med lite euros!

Även på flygplatsen kändes det lite oorganiserat med assistansen. Grabben som tog mig till bagagebandet, sa att han skulle lämna mig och någon annan skulle ta över. Sedan ringde han ett flertal gånger till någon, och till slut var det han själv och en till som såg till att ta mig till tåget. En körde mig, och en annan min resväska. De två pratade en del och väldans fort så där försökte jag inte ens att hänga med. Det var superlångt till stationen, kändes som 2-3 km, så den sträckan hade ju gjort mig invalid för ett par dagar så jag är såååå tacksam för att det finns assistans.

Ibland tackar man sin snålhet: det har aldrig känts fel att ha lite mat med sig när ankomsten är sen. Jag hade slängt med ungsbakad sötpotatis, laktosfri fetaost, en liten flaska urtappad rött boxvin. När jag väl var framme var jag så trött att det kändes superbra att inte behöva gå ut och handla mat. Jag åt denna enkla måltid ute på fina terassen, lite rädd för myggor, men jag tycker inte jag blivit biten, i alla fall inte än.

Helt ensam var jag inte…

En liten ödla uppe i taket.

Matinköp första morgonen: en välsorterad PAM supermarket runt hornet. För ynka 14 Euro fick jag väldigt mycket mat!

Mat för några dagar!

Dagens program blir att sola lite hemma, gå och kolla lite i omgivningarna, sova middag, och sedan åka iväg till ett social evenemang kallad Pizza & Friends… för oss som vill träffa nya personer och få tillfälle att prata med infödda! Skall bli spännande! Det känns som att jag har ”råd” att ta det lite lugnt (för att spara på knät), när jag ha så många dagar för mig.

Vädret är varmt, som max 30 grader idag!

Morgonens program återstår att se.