Denna resa var egentligen en bonusresa då jag hade två andra resor planerade för året redan. Men det kändes lite konstigt att inte åka och hälsa på hos min guddotters familj då jag hälsat på dem de senaste somrarna.
Jag bokade rätt billiga flygbiljetter till Barcelona vilket gav mig en vistelse om totalt två veckor, så efter ett tags funderande beslöt jag mig att inkludera en tripp till Málaga och Cadiz i slutet av vistelsen.
Min standardmåltid vid flygplatsen i Barcelona i väntan på att bussen till Tarragona skall avgå. Fika i Reus med Eni
Första dagen åkte vi till Reus pga Nicoles läkarbesök, och medans vi väntade letade vi efter en affär där jag varit året innan men inte kom ihåg exakt var den låg. Efter att ha letat en del utan resultat fikade vi och då plötsligt kände jag igen mig och insåg att affären (AG-25) låg i närheten. Lycklig över upptäckten shoppade jag en vit tunn linneklänning i bohemsnitt, två koftor i linne samt en scarf. Det visade sig även att affären har en nätshop, så jag vet nu för framtiden hur jag kan få tag på dessa plagg som visade sig vara tillverkade i Italien.
Jag drabbades av en meniskskada en tid före resan och resan till Barcelona förvärrade symptomen. Jag fick svårt att stödja på vänster ben, infernaliskt ont och var tvungen att hålla mig till minimalt med gående under ett par dagar.
Familjen försökte hjälpa mig och skaffade en annan medicin efter rådfrågande på lokalt apotek. Jag skulle ta Metamizol och paracetamol omväxlande. Efter att ha tagit två tabletter av Metamizol tänkte jag att det vore bäst att kolla upp vad det var jag stoppade i mig. Till min stora förskräckelse upptäckte jag att substansen var förbjuden i många länder, bl annat i Sverige pga allvarliga biverkningar. I Spanien hade flera turister dött av medicinen! Jag slutade omedelbart och höll mig till enbart paracetamolen. Det blev lite bättre efter några dagar med mycket vila.
När det var som värst med knäet beställde jag assistans för flygen hem och det var det bästa jag kunde ha gjort!
Även dessa tabletter provade jag. Träning var viktig, dels den träning som var ordinerad av fysioterapeuten för meniskskadan, men också min vanliga hemmaträning med hantlar bland annat. Dessa vattenflaskor invigdes för träningsändamål.I brist på därtill avsett underlag, fick denna lekmatta och den lilla yogamattan fungera som underlag för golvträning, och det gick jättebra det också!
Jag måste säga att jag var väldigt duktig med daglig träning den första veckan, men det blev inget av när jag åkte till Málaga.
Eni under spelningen på Camping Siesta i Salou
Spelning på Camping Siesta. Härligt att små barn får vara med även om det är lite sent på kvällen. Underhållning för de minsta, Camping Siesta i Salou.
Finaste dansstället i Tarragona dit jag inte lyckats ta mig tidigare år. Synd att knäet inte höll för dans, men det var trevligt ändå med levande musik. Vy ut från Isla de Mojito.Denna fantastiska lilla flicka saknar jag varje gång jag åker hem från Spanien. Keyla, 4 år.
Det var skönt att svalka av sig i poolen och barnen gjorde gärna sällskap, särskilt lilla bedårande Keyla. Poolen var också bra för mig för att utföra en del extra övningar.
I bassängen.
Tisdagen då jag bedömde att jag åter kunde kanske gå lite, åkte vi till Colonia Güell, för jag har länge velat se Cripta Gaudí. Detta var ju hans mästerverk som tjänade lite som experimentverkstad för konstruktionerna i La Sagrada Familia senare. Kryptan var vacker, liten men stilfull, och vi tog en liten promenad i Colonian omkring. Det var en otroligt varm dag och vid hemfärden stannade vi och åt glass, och sedan framme vid Salou hade jag bokat bord på restaurangen Mur Mur vid stranden. Där åt vi middag innan vi åkte hem.
Cripta Gaudí, ingången
Inne i kapellet
Middag på Mur Mur. Kevin ser ut att vara blond, det är solskenet som ställer till det i bilden. Han har jättemörkt hår!Min fetasallad. Och ett antal glas sangría till.
Flera kvällar hemma tittade vi på Casa de Papel (Netflix originalserie). Jag hade sett den redan hemma i Sverige men det var spännande ändå. Mycket bra skådespeleri.
Torsdag var det dags att åka till Malaga, dit jag hade lockat min guddotter och vi hade det verkligen trevligt de två dagarna vi tillbringade där. Hon fick planera vårt program då jag inte hade gjort någon research alls, och det gjorde hon med bravur. Om detta kan du läsa i ett annat inlägg.
För en bra tid sedan gjorde vi detta men jag har glömt artt publicera! Det var en liten fredagstripp med Anna och hennes dotter. Dagen var kall som bara den och efter att ha kämpat med att försöka hantera parkeringsautomaten med frusna fingrar gick vi in på närmaste restaurang för att äta lunch.
Nudlar, sushi mm smått och gott från buffen.
Det var en Thai-restaurang, och ooohh vad skönt det var att komma in i värmen! Maten var helt ok, för mig var det skönt att äta varm lagad mat för en gångs skull då jag inte lagar så mycket mat själv.
Mitt lunchsällskap
Efter lunchen gav vi oss ut på en promenad i centrum för att utnyttja den betalda P-tiden. Nu värmde solen lite mer och det var trevligt att få sträcka på benen lite. Lite fotande blev det, som om vi var riktiga turister!
Svårt att fota mot solen. Tanken var att fånga uppp vyn mot universitetsbyggnaden.Förtjusande kvarter.Världen är liten. Vackra byggnader…
Jag har bara varit i Uppsala en gång tidigare och under promenaden började jag känna igen mig lite. Men min nästa gång blir nog en vår- eller sommardag. Mycket skönare att ta sig runt alla vackra ställena.
Mot Domkyrkan
Tillbaks till bilen och vi körde till Anna dotters studentbostad. Det var en ljus och trevlig minilägenhet. Efter lite fika där tog vi oss hem till Tumba
Då var det dags att infria löftet, min 15-års present till guddottern Nicole. Resan skulle ha ägt rum redan förra året men det blev ju omöjligt pga min ryggoperation. Mycket planering i förväg, ko-ordinering av önskemål, vi var ju fyra stycken i olika åldrar, olika drömmar och sätt att se på saker och ting.
Jag flög till Barcelona, därifrån till Tarragona med Busplana, och blev upphämtad av Eni.
I väntan på bussen till Tarragona. Man måste äta, och ladda mobilen ju.Eni plockar upp mig i Tarragona, varmt men ändå inte tillräckligt att åka med taket uppe.På väg från Tarragona mot Riudecañyes. Jag älskar silutten mot bergen, och det känns som att komma hem varje gång jag är här.
Riudecañyes, tyvärr inte bästa bilden. Varje gång jag är här vill jag ta en bild, och det var nog det bästa försöket hittills.
Efter en kväll med familjen och lite ompackning av resväskorna var vi färdiga att klämma oss i bilen. Vi fick ta en annan, för alla väskorna skulle inte få plats i sportbilen.
Packning pågår inför färden till El Prat de LLobregat
New York
Flygfärden med Norwegian var 8,5 timmar lång. Det fanns tid att se på film, äta, försöka sova och ändå hinna bli lite uttråkad. Vid ankomsten till Newark Liberty International var vi lite förvånade över det sjabbiga lite öststatslika intrycket vi fick av flyplatsen. Heltäckningsmattor, vilket årtionde lever de i?!? I kön till passkontrollen stod vi ca 50 minuter, därefter en extra koll i tullen av våra carry-on väskor då vi deklarerat att vi hade kött med oss (skinka på mackor från Spanien). De fick kastas men vi fick inga böter då vi skött oss och deklarerat att vi hade det. Flyget ankom 21.00 och vi var klara att åka vidare vid 23.30 ungefär.
Vi tog en Über-taxi till vår AirBnb då vi var rejält trötta och ville komma fram bekvämt. Föraren var en kines, mycket trevlig men pratade mycket dålig engelska. I och med att vi hade så mycket baggage beställde jag en ÜberX, dvs en större bil. Det var en Infinity, och vi åkte superbekvämt över Statten Island och bron över till Brooklyn.
Vi kom fram bekvämt och hade fina sängar att sova i.
Första dagen hade vi planerat ett lätt program. Gå över Brooklyn Bridge från Brooklyn till Manhattan, ta färjan till Statten Island fram och tillbaka och sedan lite fritt.
Eni på Brooklyn Bridge.Bild på Statue of Liberty, tagen från Statten Island Ferry.I Battery Park vilade vi en bra stund, riktigt skönt, vackert. Våren kändes i luften.
Dag två, fredag hade vi planerat att ta oss till Time Square där Nicole hade ett av sina viktigaste mål, fanshopen för det koreanska pojkbandet BTS. Hon hoppade upp och ner av glädje när vi var där. Roligt att se denna ohämmade glädje! Detta var en otroligt kall dag. Dessvärre var handskarna kvar i resväskan. De hade behövts! Vi åt lunch på Tacos No 1, fikade på Carlos’s Bakery. På eftermiddagen skildes vi åt, och Nicole och jag tog oss till New York Public Library för att vila oss lite och gjorde sedan MoMa på gratis entré. Eni och Kevin gjorde Intrepid museet under tiden. Det var kallt och regnigt att ta sig hem. Jag glömde dessutom mitt paraply i museets paraplyställ.
Shopping och glädje! Lunch på Tacos No 1 nära Times Square. Mexikanskt, gott, bullrigt men härligt! Carlos’ Bakery. Jag var tvungen att testa något med Red Velvet, och det var himmelskt gott! Dock en stor bit, så vi festade loss på resterna på kvällen. New York Public Library. Ångrar att jag inte tog fler bilder. Denna trappa som man här ser bara lite av fanns med i filmen Sex and the City, när Carrie skulle gifta sig och Mr Big fick kalla fötter.
På MoMa, då det var gratis inträde på fredag em, var det fullproppat med folk, men Nicole och jag tyckte ändå om att gå runt och se… det var mycket och givetvis går det inte att hinna njuta av allting men det var en upplevelse ändå. Här en Matisse som smakprov.
Lördag, den tredje dagen tog jag det lugnt på morgonen och satt sedan och njöt av litet vid Herald Square Plaza, i solsken med caffe från Starbucks inne på Macys, och egna mackor. Därefter tog jag mig till Central Park till Memorial John Lennon, där jag mötte upp den övriga gruppen som hade varit på American Museum of Natural History. Dessvärre var det störningar i trafiken så jag fick till slut halvspringa dit så att de andra inte skulle tröttna på att vänta på mig. Nicole och jag bestämde oss för att sitta kvar där en timme till medan Kevin och Eni åkte till Yankee Stadium. Det var fint väder, och grupper och enskilda musiker uppträdde med sånger. Framåt kvällen möttes vi upp vid Macy’s och tog oss till Rockefeller Center för att titta på Nordic Lights utställningen som vi aldrig hittade. Vi passerade vid skridskobanan, den lilla Promenade parken som var vacker men liten. Därefter åkte vi till till Empire State Building, som vi fick på vaktens nåder komma in i. Vi kunde beundra entrén utan att betala. Med begränsad budget hade vi inte tänkt att åka upp ändå.
Herald Square Plaza i vårskrud. Memorial John Lennon i Central Park
Söndag, den fjärde dagen, åkte vi till Century 21 vid 472 86th Street i Brooklyn, buss B1, för att shoppa. För min del blev det några toppar och en träningsbyxa. Det var vackra hus och magnolior på en del av sträckan.
Magnolia full av blommor. Buss B1 från Bay Parkway/86th St mot Century 21, Brooklyn.Skridskobanan vid Rockefeller CenterUtanför skridskobanan, Rockefeller Center.Promenade, lilla parken vid Rockefeller Center. Coolt, gamla symaskiner i ett skyltfönster.
Efter shoppingen åkte vi hem och vilade en stund. Sedan till Manhattan, först till Roosevelt Island Tramway, som var en fantastisk upplevelse! Det var som att flyga men mjukt och skönt, ovanför trafiken. Detta ingick i vår MetroCard, dvs ingen extra kostnad.
Detta är en video men verkar inte spela upp som den här. Roosevelt Island Tramway.
Roosevelt Island Tramway.
Vi åkte sedan till Times Square för att se den i kvällsljus. Mycket folkt och avslappnat och mysigt. Många stopp vid souveniraffärerna, och sedan ville barnen få sina porträtter tecknade på gatan. Vid det laget var jag så trött att jag behövde sitta någonstans så jag tog mig till Havanna Central (som vi hade stött på någon dag innan men inte gått in i) för en Mojito. De övriga i gruppen kom när teckningarna var klara. Eni blev av servitören presenterad till en i musikergruppen som hade spelat där innan, och hör och häpna, de kände varandra från Kuba! Det blev en lyckad och trevlig avslutning på kvällen i trevlig atmosfär.
Måndag, den femte dagen, efter att först ha varit i Naadam shopen för att handla ett part kashmir tröjor, återvände jag till Central Park för att njuta av denna enorma skatt. Jag tog mig dit via Columbus Circle, där jag i hörnet köpte en kaffe (kolombianskt) och en empanada som jag njöt av på barkbänken. Det var en underbar dag.
Central Park.Central Park.Central Park Central Park med djurliv. Vackra blommor, julrosor? Vet faktiskt inte. Magnoliagrenar i Central Park…. kunde inte se mig mätt på dessa. Unika vyer. Oförglömliga upplevelser.
Efter Central Park blev det lite shopping på Macy’s (ett par väskor). Sedan möttes vi vid One Trade Center vid 9/11 Memorial. Vi åkte upp i den otroliga hissen upp till våning 102. Personalen här var supertrevliga, riktigt glada och välkomnande i hela byggnaden.
Entré till One World Center. Vy från One World Center mot Brooklyn Bride och Manhattan Bridge.Manhattan från One World Center. Hisnande vyer!
Från One World Center tog vi oss vidare till Wall Street, för att därefter åka Subway till New York City Hall för att därifrån gå Brooklyn Bridge nu mot Brooklyn i kvällsljus. Det var en fin dag, klockan 8 på kvällen var det 23 grader Celsius!
9/11 Memorial plates i kvällsjus. Fantasktiskt vackert! Kevin beundrar bronsstatyn vid Wall Street. Husfasader vid One Liberty Park. New York City Hall… vackert med den belysta klockan. Brooklyn Bridge, halvvägs mot Brooklyn.Bild från Brooklyn Bridge mot nedre Manhattan.Cadman Plaza, vid ankomst till Brooklynsidan via bron.
Tisdag, vår sista dag packade vi väskorna, tog oss med Subway till Herald Square och därifrån till 37th Street till ett ställe där vi hade bokat förvaring av väskorna. Efter det gick vi till Times Square, passerade New York Times huset, och letade efter ett ställe som någon på Havana Central hade tipsat Eni om skulle ha frukten Mamey. Det visade sig vara en restaurang som hade billigt käk, så vi åt lunch där, jag god kycklingsoppa för 4 USD (en liten portion som var stor nog och det blev över!), de övriga åt kubanska mackor och Eni även en sorts smoothiedrink med frukten Mamey. Hon hade inte ätit den på över 10 år! Jag fick smaka och det var jättegott!
Margon, restraurang. Enkelt med klientel i bade kostym och arbetarkläder. Gott och hemtrevligt!
Efter lunch åkte vi en hop-on-hop-off rundtur om ca 2 timmar. Vi steg av i Chinatown och tog en timmes promenad där. För mig lite av en besvikelse, men köpte en kaffe (som smakade pyton) och en extremt god liten sötsak till som jag njöt enormt av.
New York ånga, vy från bussen.Flatiron building.Husfasad i ChinatownBara vacker stam och grenar mot husfasaden. Jag kunde inte se mig mätt på trädstammar och husfasader. Vacker färg på fasaden, grenarna! Från sightseeing bussen, på väg från södra Manhattan norrut.Färden till flygplatsen börjar här på 37th St. Återigen en kinesisk förare, och en Infitity!Sangria i Enis hus, sista kvällen innan min hemfärd. Vad roligt vi har haft det!
Som helhet var det en otroligt lyckad och trevlig resa. Vi njöt och allt flöt smidigt. Att vara i New York var som att vara i en film, då vi ju känner till många av platserna via filmer. Det som var värst tycker jag nog var att stora delar av tunnebanesystemet var väldigt gamla, smutsiga och dåligt underhållna. Skyltningen och aviseringen av stationerna var under all kritik. Vissa linjer var lite modernare och renare med bättre digital skyltning. Det som var fint var all diversitet av människor, Central Park, livet som sjöd, det lättsamma och folk som var väldigt trevliga överallt och försökte hjälpa till när de såg att vi var vilsna. Starbucks hade ett bra system för beställningar: Man lämnade helt enkelt sitt förnamn när man beställde och de ropade upp vartefter dryckerna vara klara. Favoritupplevelse är svårt att ange eftersom mycket var fint: Tramway till Roosevelt Island var hälftigt, likaså One World Center. Men jag njöt enormt av parkerna, Central Park, Battery Park, de små parkliknande områdena vid Herald Square och W. 32 Street.
Det som inte blev av var att se en Broadway show, och mitt besök på Mood Fabric Store. Showen kunde vi inte enas om, och Mood föll bort i planeringen. En andra resa till New York? Ja, om någon annan betalar för det. Nu är det andra resor som jag vill göra på mina pengar.
Jag har dessvärre tömt mina järndepåer rätt rejält och försöker bota mig själv dels via de av doktorn ordinerade järntabletterna men också genom att på menyn införa maträtter som jag normalt inte äter typ blodpudding, leverpastej etc.
Vi får hoppas att tröttheten sakteligen ger sig. I väntan på de stora krafterna har jag infört Yinyoga på träningsmenyn. Det är riktigt behagligt och vilsamt då man mest vilar i olika positioner. Jag brukar köra ett kortare pass på morgonen, och ofta ett annat innan jag lägger mig.
Appen jag köpte.
Det kräver lite olika props och jag har gjort i ordning allt i träningsrummet. Tidigare har jag tränat yoga i sovrummet av bekvämlighetsskäl men utrymmet är rätt begränsat så det är bättre nu. Attiraljerna kräver sin plats de med ju.
Yogabolster ”byggde” jag själv genom att rulla hårt ihop en stor kudde, vira ett fårskinn runt den och binda ihop ”korven” med snören. Ändarna på rullen var inte så fina så jag stoppade om dem med några tygpåsar som mina Beach House trikålakan kom i. Kudden hör egentligen till min soffa men används inte där så kostnaden blev noll. Snörena tog jag av befintliga förråd och kanske byter ut till något snyggare senare.
Yoga bolsters, stora tighta kuddar helt enkelt
Ett till bolster utgörs av en lång kudde som jag hade skaffat inför ryggoperationen och sytt ett snävt överdrag till för att använda som stöd under knäna för att avlasta ryggen.
Yogablock köpte jag idag och fyndade även ett yogahjul till halva priset så nu klarar jag mig ett tag.
Yogablocks i kork, och hjulet
Hjulet har jag bara hunnit prova lite och det är verkligen användbart och till stor nytta vid bakåtstretch av ryggen, massaga av bröstryggen och en del annan typ av träning.
Grädden på moset är en stund i infrabastun efter all träning.
Och favoritfrukosten efteråt.
Earlgrey te med mjölk och honung, knäckemacka med avocado, citronjuice och ost.
Glad i hågen tänkte jag häromdagen att jag skulle sy ett par mjukisbyxor för att känna lite glädje och tillfredsställelse över att ha skapat något fysiskt som skulle finnas där ett tag. Mönstret hade jag ritat av tidigare efter ett par redan välanvända byxor samt handlat tyget (stuvbit) så nu var det bara att sy. Det lät lite udda om maskinen men sömmen såg bra ut. Efter att tag tog undertråden slut så jag spolade upp mer undertråd och fortsatte. Plöstligt tog maskinen inte upp understråden och med bara övertråd går det ju inte att sy som de flesta kan förstå.
Vad gör man? Googlar om tips och provar alla och eftersom inget av dem löste problemet var det enda rätta att ta sig till maskinreparatören som jag som tur är har rätt nära. Första försöket var inte så lyckat. Rulltrapporna till andra våningen där han har sin lilla affär var stängt så det blev att kånka upp gamla trotjänaren uppför trapporna. Och till min stora besvikelse hittade jag en skylt på dörren om att affären hade begränsade öppettider pga sjukdom, och därmed jag var där två timmar för tidigt. Återigen kånka maskinen nedför trapporna till bilen, åka hem och vänta ut tiden.
Vid tolv ett nytt försök, och det gick ju bättre. Rulltrappan fungerade och Deniz var på plats. Det sorgliga var att när han sedan ringde informerade han mig om att han behövde byta hela underdelen av maskinen till en kostnad om 1.600:- (nästan priset för en ny supermodern maskin). Efter en stunds tänkande sa jag ja, utan att veta varför. Men jag tänkter nu i efterhand att vi skall ju reparera och inte köpa nytt, och att maskinen kanske räcker hela resten av min livstid efter detta byte. Så hoppas jag i alla fall. Det är i vilket fall fantastiskt att det fortfarande finns reservdelar till en symaskin jag köpte på 70-talet.
I väntan
Så nu är maskinen hos symaskinsdoktorn. Förhoppningsvis får jag tillbaka den i morgon och kan fortsätta på mitt projekt. Det är inte roligt att behöva pausa något som man börjat med entusiasm och glädje. Men så är livet, allting blir inte som man tänkt sig.
Nu i slutet av januari känns det som att det kanske vänder så småningom. Kylan och snön är inte riktigt mina favoriter men jag försöker bejaka det som är. Lite snöskottning skadar inte!
Snö…
Det har varit en period av lågt mood. Vissa sorger går inte att kommentera i ett publikt medium. Sanningen är dock att även om man slipper arbetslivets stress som pensionär kan man inte undvika livet självt och det som drabbar en själv och de som är nära en i form av sjukdomar och utmaningar. Det är möjligt att när man arbetar har man annat att fokusera på och klarar sig bättre, vem vet.
Jag har under ett par veckor följt vloggen av en amerikanska som sålde allt hon ägde för ett minimalistisk nomadliv i Europa. Hon träffade sin nuvarande man under denna resa och nu lever de det livet tillsammans. Det är inget som lockar mig direkt men det finns mycket att lära sig av storyn. Det som jag ville ta upp här var det hon tyckte var svårast med den typen av liv var att det var att skapa struktur när man flyttade på sig ofta. Det verkar vara ett allmänt behov hos oss människor, att ha en struktur. Jag har inte lyckats få till det riktigt bra än men funderar att lägga mera krut på det.
Älskade skog…
Just nu är min struktur att sova så länge jag vill, ta min frukost med en kopp te me mjölk, citronhonung och en knäckemacka med avocado, citronsaft och ost i lugn och ro. Utan detta är det inte möjligt att göra något alls. Sedan föjder en odefinierbar, ibland flera timmar lång stund med Duolingo och italienskan. Och därefter fritt att göra något som ligger på agendan… vilket i brist på energi och lust kan innebära att göra just ingenting. YouTube surfande (att följa Trumps barnsliga/idiotiska uttalande och diskussionerna kring dem), flera varv med kaffe…
Under huset kommer inte snön som tur är. Grenarna blåste ner i stormen.
Så detta är inte så himla bra tidsanvändning. Ibland säger jag mig själv dock att du har ju gjort ditt i livet, och behöver inte prestera mera. Men det finns en önskan om att fokusera mera på hälsan och fortsätta med alla halvfärdiga och kommande projekt.
Var sak har sin tid och ibland behöver man landa på botten för att resa sig upp. Vi går mot ljusare tider! Nästa vecka börjar kursen (italienska) igen…
Oj vad länge sedan det var jag skrev ett inlägg. Så lätt det är att lata sig och leva odisciplinerat! Så nu blir det en del uppdateringar.
Hälsoläget och träningen
frågar många mig om, dvs hur det har varit sedan ryggoperationen. Och jag kan bara säga att det är bara bra. Jag har inga rörelsebegränsningar eller besvär. Kunde nog träna lite mer än jag gör… 🙂
Impingement syndrome (som inte har något med ovanstående att göra) på höger axel orsakade jag själv genom att träna italienska alldeles för många timmar om dagen på appen Duolingo i slutet på November. Det tog ca 10 dagar att bli bra ifrån och det begränsade mig ganska mycket. När det var som värst fick jag lägga i backen i bilen med tvåhandsgrepp. Jag hade köpt ett halvårskort till simhallen och detta skulle varit min huvudsakliga träning men det blev ingen simning under denna period. Som tur var hade jag julbakat lite innan, så det blev ingen större katastrof för övrigt. Men nu vet jag rätt så mycket av hur man kan bli bättre utifall jag skulle få liknande problem vid ett annat tillfälle. Ofarligt men ack så smärtsamt och begränsande!
Efter jul drabbades jag av vad jag kallar för lågprofilförkylning som gav mig en ursäkt att bara mysa/lulla hemma, träna italienska, se på filmer, youtubevideos och inte göra något nyttigt alls. Nu kämpar jag med att komma över de mentala hindren för att komma igång med fysiska aktiviteter igen. I dag tog jag en stavgångspromenad i kylan och halkan. Det går bara man kommer över första steget, dvs bestämma sig, ta på sig och ge sig ut.
Den lilla om än viktiga promenaden
Broddarna gav extra trygghet och det gick bra, på många håll var det bar mark. Hemma hade jag tänkt att göra lite stretchövningar till en DVD skiva jag har men något hände med tv-apparaten där jag brukar spela upp tränings -DVD:n så det blev bara lite udda stretchövningar efter eget huvud, och en skön infrabastubad efteråt.
Lucia och julförbederelser
Lussebullar med kvarg!
Baket var innan axelproblemen som tur var.
Saffransbullar
Visning av SUBIC
hade planerats före jullunch och jag fick vara med. Det var riktigt roligt att se att detta projekt nu är i drift. Det har ju varit en lång väg och jag har fått följa turerna kring hur detta blev till.
Visning av det extremt dyra mikroskopet på SUBIC
Fd chefen genomgår MRI undersökning i visningssyfte
Jullunch på Stora skuggans värdshus
Bjuden till gamla arbetsplatsens jullunch. Traditioner sedan många många år tillbaka. Det var roligt att träffa alla gamla arbetskamrater och äta riktig god mat. Det var mycket stilfullt och vackert upplagt men tyvärr kom jag inte på att ta bilder förrän efter att vi redan hade ätit av det mesta. Tråkigt dock att en del folk inte brydde sig om att hälsa ens. Folk är som de är och ingen är oersättlig.
Julmat på Stora skuggans värdshus
Mera julmat från lunchbuffen.
Stämningsfullt vid entren till Stora skuggans värdshus
Efter lunchen åkte jag och min fina arbetskamrat Ann och tittade lite på juldekor vid NK (jag tyckte inte det var något märkvärdigt detta år dock). Därav inga foton heller. Sedan blev det lite shopping och vi avslutade med prosecco och tilltugg på Eataly. En mycket trevlig upplevelse med avslappnad atmosfär.
Torsdags erbjudande på Eataly: prosecco med ostar till.
Julhelg och Nyårsafton
Julafton blev lugn och skön i sällskap med yngsta sonen och även av väninnan Anna.
Utan panettone ingen jul! Varje år en utmaning att hitta, men denna var god och saftig!
Julbelysning utanför huset
Lyktan ute
Bordsdekor med julros och mitt älskade men trasiga Buddha-huvud.
Italiensk paj som vi alltid äter på julafton.
Bilden på pajen ovan är från receptboken då mitt foto misslyckades.
Juldagen var jag bortbjuden till min syssling Rita på trevlig eftermiddagsfika men tyvärr tog jag inga bilder. På träffen var öven min kusin med dotter och dotterdotter. En liten minikusinträff alltså.
Nyårsafton hemma åt vi sedvanlig italiensk paj och därefter blev det en hel del språkträning och språkinlärningssnack med sonen. Han använder sig av Memorize och jag av Duolingo. Han lär sig just nu amhariska och jag italienska. Ett av de udda inslagen var att han tränade amhariska glosor och jag kontrade med vad samma ord hette på italienska…multilingual träning… och roligt var det. Jag fick tips om tecknade sagor på italienska – Fairy tales in Italian – på YouTube med engelska undertexter… ett ganska bra sätt att förbättra läsförståelsen. De lär finnas på flera språk enligt sonen.
Saffranspannkaka på resterna av julens risgrynsgröt.
Språkstudier
Jag började läsa italienska på nybörjarnivå på Senioruniversitetet på höstterminen. Efter en lite lat start blev jag inspirerad av att öka på takten lite och har lagt till Duolingo, italienska radiokanaler, sångtexter, verbträningsapp etc etc. och tycker att det går framåt även om det är mycket att lära sig… ibland blir man frustrerad för alla otaliga småord så som mi, me, ci, ne, etc Att hålla reda på alla formerna tar sin tid. Det finns dock väldigt mycket material och media att ta hjälp av så man kan avancera även om man har uppehåll från kursen. Uppehållet är faktisk väldigt långt och tillåtande för oss pensionärer. Vi hade sista lektionen 6/12 och börjar 7/12. På gott och ont. Men jag har tränat utan uppehåll varje dag sedan sista lektionen. Ligger i bronsligan på DL vad det nu kan innebära. Tävlingsinstikten har fått stå tillbaka lite då jag inte vill drabbas av flera smärttillstånd i axeln. Just nu är bakgrundsmusiken via Sonos Play ”Nostalgie Italia”. Jag språkbadar alltså!
Studier pågår
Reseplaner
Nu är resan till New York bokad. Jag hade ju gett den i 15-års födelsedagspresent till min guddotter Nicole. Vi kunde inte åka under 2018 på grund av mina gångproblem men nu är de ur vägen så det är dags. Även hennes mamma och lillebror åker med och det blir i april. Att hitta boende var inte det allra enklaste då vi åker med liten budget men till slut hittade jag något vi kunde enas om, ett Airbnb med två sovrum i Brooklyn med direkt subway-linje till Times Square. Efter det har det surfats en del efter information, filmer och reseberättelser så jag känner mig redan rätt så väl förberedd.
När man målar blir det ju en del som behöver förvaras någonstans. Och jag behövde något flyttbart.
Några överblivna Ivar-gavlar, sparat virke från lastpallar, persiennsnöre och hjul som också fanns hemma blev till en flyttbar utrymmesanpassad förvaring. Tidsåtgång ca 3 timmar, kostnad noll. Inget skrytbygge hantverksmässigt men fungerar!
Den stora fördelen med att vara pensionär är att man har tid att utveckla idéer, prova saker som man tänkt på ett tag, och det gör inte så mycket om inte allt blir lyckat för pensionen kommer ändå.
Soppa på vinkorkar
Bland flera andra saker har jag denna vecka gjort vinkorkssnuddar för alla materialrullar jag har.
Först skulle man göra soppa på korkarna. Soppa på spikar man ju hört talas om men detta var nytt.
Efter 10 min i kastrullen fick korkarna svalna lite och sedan var det dags för borrning. Två hål i varje kork och lite puts av hålen (använde mig av en sticka men upptäckte sedan att gör man hålen 2 mm vidare än resåren behövs inte detta) och därefter trä gummibandet genom hålen, knyta och det var klart! Roligt med projekt som blir klara på ganska kort tid.
De fungerar!
Citronträdet behövde jag ta in och det är riktigt fint med blomanlag och ett antal frukter på gång. Lerkrukan som är inhandlad typ för evigheter sedan tycker jag har en jättefin rund form. Den fick en ny omgång svart krukfärg efter en grundlig tvätt. Fint blev det!
Fina citronträdet i nymålad lerkruka.
Nu behöver jag bara hitta en lite mindre rullvagn eller måla om den befintliga.
Syprojekt är det också på gång.
Förra veckan sydde jag ett överdrag till min symaskin. Tyget från Afroart ett överskott från projektet några år sedan med kuddöverdrag, lilla läderklappen en detalj jag sparat från en Marimekko ryggsäck som för övrigt levt sina bästa dagar.
Jag upptäckte att jag följer trender utan att vara medveten om det. Hade inhandlat 4 sjalar från Second hand för att ha som material till en Mondo Guerra inspirerad klänning som funnits i planerna ganska länge.
Scarfprint som väntar på rätt idé.
När jag kom hem läste jag en artikel om trender hösten 2018 och scarfprint var tydligen jätteinne! Nu blev inte mina inköp så lyckade att den klänningen kunde bli av men en sommarblus kan det kanske bli.
Scarfprojekt
Förra veckan sydde jag upp en festkjol av en stuvbit inhandlad på Second hand. Tog tillfället i akt och ritade ett mönster på egna mått från grunden och kjolen satt som om den var gjord för mig… vilket den ju var.
Kjol… kostnad 47:50 kronor.
Det är så lätt numera att hitta bra instruktioner på nätet. Christinassytips.com tyckte jag hade väldigt bra material…
Nästa lilla projekt blir en ny nåldyna att ha på armen. Min gamla som jag har från skoltiden har inte den funktionalitet jag behöver nu när jag arbetar med provdocka.
Imorgon är det kurs i italienska på Senioruniversitetet så det blir inte så mycket kreativa projektsysslor då. Det är tredje gången och takten är ganska långsam vilket passar mig alldeles utmärkt. Vi har en jättefin lärare och det är alltid roligt på lektionerna.
