Idag noterade min fysioterapeut att jag haltar mer än tidigare, vilket inte känns så roligt för det är ju en försämring i motoriken. Jag har nog noterat det själv också men fick det bekräftat av en expert. Vi pratade också om att jag efter simning behöver ta i väggarna för att inte ramla. Erik tror att denna sjavkänsla har med muskeltröttheten att göra, mer än något annat. Det är bara att bita ihop och fortsätta att tro att träningen ändå gör nytta.
Idag fick jag verkligen slita med övningarna för benstyrka med vikter. När jag höll på att ge upp och beklagade mig peppade han mig och påpekade vikten av att just de övningar som jag har svårast för att klara av, såsom knälyft och pingvingång med gummiband som fästes runt anklarna, är de viktigaste. Fortsätter att tro och kämpa.
Lite stolt är jag att jag orkade göra lite armträning hemma senare på kvällen. Många gånger vill jag bara vira in mig i en filt och kura ihop i soffan.
Kvällen bestod av att göra färdigt överraskningen till min guddotters Quinceañera. Vad den är kan jag inte publicera givetvis, för att hemligheten inte skall läcka. Men skönt att det är klart nu så jag kan ta itu med andra saker som står på tur om/när jag har ork. Festen äger rum 26. december i Reus (obs Gaudís födelsestad!) i Katalonien, och har 20-tals tema. Det skall bli jätteroligt att få åka dit, även fast jag nu har status handikappad och får assistans på flygplatsen, för första gången. Åka runt i rullstol, det blir en ny upplevelse det! Och ta ut semester i mellandagarna, det har nog aldrig hänt förut!