Hur jag hamnade i en hallrenovering

Det var inte meningen att det skulle bli nu. Allt detta som jag pysslat med i en veckas tid. (Obs detta var innan jag bröt revbenet!)

För att göra den korta storyn lång så har jag i flera år drömt om en köksrenovering däri det ingår att ta bort en vägg mellan köket och lilla tvättstugan. Följden av detta blir att jag måste hitta en plats där jag kan hänga upp mina städprylar med långa skaft, då där de hänger idag kan de inte hänga i den nya planlösningen Något städskåp har jag inte. Då hamnade jag i hallen, och har vänt och vridit på olika möjligheter i området där det finns två garderober och en sittbänk mellan dem. Köksrenoveringen är tänkt att fortsätta i hallen mm så det ska bli nytt golv som fortsätter från rum till rum.

Denna del väntar på sin tur, efter julen blir det lite reno här också.

I hallen finns det också en vägg där jag sedan många år tillbaka har tagit bort ett värmeelement och spåren efter det har aldrig fixats, bara gömts bakom olika lösa prylar. Så nu när jag ändå funderade över hallen så tänkte jag göra ett nytt försök med att bygga in proppskåpet på samma vägg och sedan måla väggen. Försök nr 1 var länge sedan och blev inget jag ville sätta upp överhuvudtaget.

Proppskåpslösningen blev så här :

Före
Efter
Magnetlås mot extra list

Utmaningen var att använda material som jag redan hade hemma och jag lyckades med det. Det enda jag behövde köpa för detta projekt var två magnetlås som skall ”dra in” dörrarna mot skåpet. Dörrarna är upphängda med L- krokar på spikat över skåpet så de ligger an i nedre kanten.

Man tar vad man haver.

Ramverket är behandlat med vittonad bastuvax som blev över när jag provade den för bastu-projektet som aldrig blev av pga för hög kostnad. Linnetyget är rester från tidigare projekt.

När jag skulle montera dit magnetlåsen som inte var planerade från början, behövde jag skruva dit en extra list att ha något att fästa låsen mot. Pilligt med de små skruvarna till låsen men det blev färdigt och bra efter några timmar och lite ryggvärk.

För att slippa ha lösa prylar på golvet tänkte jag att jag skulle själv måla om väggen i väntan på den stora renoveringen för det skulle ändå bli tillfälligt och ett icke perfekt resultat var acceptabelt. Jag började slipa på nedre delen av väggen dvs stället där det var fult och då lossnade tapeten på flera ställen. Jag rev och mer och mer kom loss. Oj då! Det blev nödvändigt att spackla en hel del, inte bara det lilla området jag hade tänkt mig.

Hmmm…mer jobb än jag hade tänkt mig.

Spacklet jag hade hemma var något intorkat och första omgången av att spackla blev lite misslyckat, tjockt och konstigt. Efter en del slipning och ett andra försök med spacklet litet utspätt med vatten (tyckte jag bar smsrt här😀) såg det ut att bli riktigt bra. Slipade enträget och noga och var nöjd med resultatet. Jippiii!

Sedan skulle det på grundfärg … och nu blev en total katastrof. Bitar av underlaget lösgjorde sig, skapade kratrar i underlaget, luddet fastnade i rollern och spred sig med över de fortfarande fina partierna… har aldrig hänt mig! Och jag hade ändå låtit spacklet torka till dagen efter!

Nu håller jag på att ge upp men ringer till en pensionerad målare och ber om hjälp men hon kan inte. Ringer en väninna för tröst och råd. Landar på att sätta upp en Nyans Cover som jag inhandlar från Byggmax. Flera försök även här. Pappret var lätt att sätta upp men jag lyckades ändå göra några räknemissar, fick göra om lite och var 95% nöjd med resultatet. Slapp i all fall bredspacklingen.

Lite närmare målet.

Klisterburken informerar om att torktiden är 1-3 dygn och nu tar jag inga chanser utan väntar från onsdag till lördag.

Och enträgen vinner! Färdigt!

Skoskåpen var besvärliga att sätta upp då de skulle monteras upp på en distanslist (som behövdes pga eldosa för elementen mitt på väggen längst ner), som i sin tur skulle fästas på reglar och skåpen skulle centreras. Övre raden är klar men jag saknar 1 till skåp. Har beställt från Ikea men det lär dröja till efter jul innan den leveransen kommer om inte jag tröttnar på att vänta och hämtar upp själv. Beror på frakturen just nu känns det inte riktigt lockande att göra några extra turer med bilen.

Projekten fortsätter….

Oops I did it again!

Vissa dagar händer det mer än andra. I förrgår försvann min fjärrkontroll till TVn. Det har hänt förr och då är det en av två saker normalt som har hänt, 1) den har glidit bakom soffans sittkuddar eller 2) jag har haft den i handen när jag gått i väg och hämtat något, och på vägen har jag lagt den på hallbordet eller köksbordet på sin höjd (den senare är lite längre bort från TV-soffan).

Jag letar, letar, letar överallt på de ställena, runt i huset på alla ställen jag har varit på, alla våningsplan. Ingen fjärrkontroll någonstans. Hittar ingen knapp på TVn att sänka volymen, får ringa samtal från andra rum. Jag törs inte stänga av TVn genom att dra ut kabeln, då jag fått för mig att TVn kan tappa kanalinställningar etc. om jag gör det. Efter halva dagen ger jag upp och söker manual till TVn på nätet, hittar information om att den enda knappen som min TV har kan trolla fram en meny på displayen där jag kan stänga av TVn, höja/sänka volymen, byta kanal och källa. En viss lättnad.

Jag gör några försök med en del remote appar till mobilen men får inte dem att fungera. Beslutar mig för att ge upp både detta och letandet. Jag har ju letat överallt redan (tom i kylskåpet, och det sista: sophinken i köket). Den kanske dyker upp utan att jag avsiktligt letar efter den.

När det gått ett dygn, tänker jag att den MÅSTE finnas nära soffan fast jag redan tagit bort alla kuddar och sittkuddar och letat efter den utan att hitta. Då det är en bäddsoffa, tar jag ut kuddarna igen, lyfter upp sängdelen typ halvvägs för att se om fjärrkontrollen halkat ner djupare än brukligt. Det går inte att veckla ut sängkonstruktionen hela vägen då jag har ett soffbord som är lite trixigt att flytta på plus att det för tillfället ligger en stor affischram på golvet. Ramen har blivit slapp och jag håller på att fixa den. Det finns alltså inte plats. Men jag ser fjärrkontrollen! Då lutar jag mig över den nu utvecklade sängdelen och tänker att det här borde jag inte göra, men hittar inget annat sätt i stunden och gör det ändå för att nå fjärrkontrollen. Vilken lycka! Nu kan jag få trycka på fler knappar än de fyra. Vi änskar ju att trycka knappar och välja eller hur?

Allt går bra under hela dagen, men på kvällen känner jag en viss smärta i höjd med nedersta revbenet på vänster sida vid vissa rörelser. Konstigt… vad kan det vara? Lägger mig och sover utan att tänka vidare på det. På morgonen vaknar jag med en ohygglig smärta vid minsta rörelse, minsta betyder bråkdelar av en millimeter. Funderar en stund, och kommer sedan ihåg böjandet över soffans sängdel, då det blev ett tryck mot revbenet, och tänker ohhhh nej, nu har jag gjort det igen!

Jag kommer på att det faktiskt finns värktabletter, jag hade ju laddat upp i våras när koronan tog över våra liv, ”bäst att vara förberedd utifall att man inte kan ta sig ut till apoteket”. Jag brukar inte ens komma på att tänka på värktabletter när jag har ont, har lite motvilja mot att ta tabletter, och det har gått lite för långt in in medvetandet. Men nu är det nödläge och hjärnan letar efter lösningar.

Att krångla sig ner från sängen tog ett tag. Minuter, flera fruktlösa försök med grimaserande, kuddar som stöd. Tankarna far igenom de postop tillfällen jag levt igenom, det finns vissa likheter. Till slut kommer jag upp i stående. Jag får vackla fram till medicinskåpet, gången är något mittemellan pingvin och robot. Aldrig varit med om att så små rörelser i stående kan orsaka så mycket smärta. Kan nästan se framför mig söndersmulade benskärvor. Når fram till tabletterna, kommer ihåg att jag har ett plockverktyg hemma, tar fram den och lyckas ta på mig kläder utan att vråla av smärta. Nerför trappan till köket tar jag mig halvt baklänges händerna stötande i handstödet, höger fot först, vänster därefter.

Nu planerar jag varje förflyttning minutiöst. Om jag reser mig upp nu, kan jag klara mig ett tag utan att sätta mig ner igen, har jag med mig plockverktyget, har jag med mig mobilen etc. ?

Det är inte alls synd om mig, jag visste ju att jag inte borde ha böjt mig över sängkonstruktionen men gjorde det ändå. Men vad ont det gör, och vad handikappad man känner sig🤢

Synd är det om alla som har ont hela tiden, lider av obotliga sjukdomar och tillstånd. Jag repar mig efter ett par veckor, och om skräpet som skulle till SRV nu får ligga någon tid till, är det ingen stor katastrof. Jag lever ju och har det bra för övrigt.

I går hade hann jag hämta ut tre kassar mat som jag beställt online från Coop, färdigpackat. Jag hann också byta beklädnad på pianopallen (handla tyg verkade inte vettigt under omständigheterna, så jag tog det jag hade hemma), fixat lite julhälsningar etc. Listat upp elementen i huset, för jag behöver byta ut dem. Jag behövde mäta dem, göra en lista på måtten och effekten.

Omklätt, återstår att fixa sprickan (har köpt kemiskt trä), och lasera alternativt måla om.