Månad: februari 2019

Jag har dessvärre tömt mina järndepåer rätt rejält och försöker bota mig själv dels via de av doktorn ordinerade järntabletterna men också genom att på menyn införa maträtter som jag normalt inte äter typ  blodpudding, leverpastej etc.

Vi får hoppas att tröttheten sakteligen ger sig. I väntan på de stora krafterna har jag infört Yinyoga på träningsmenyn. Det är riktigt behagligt och vilsamt då man mest vilar i olika positioner. Jag brukar köra ett kortare pass på morgonen, och ofta ett annat innan jag lägger mig.

Det kräver lite olika props och jag har gjort i ordning allt i träningsrummet. Tidigare har jag tränat yoga i sovrummet av bekvämlighetsskäl men utrymmet är rätt begränsat så det är bättre nu. Attiraljerna kräver sin plats de med ju.

Yogabolster ”byggde” jag själv genom att rulla hårt ihop en stor kudde, vira ett fårskinn runt den och binda ihop ”korven” med snören. Ändarna på rullen var inte så fina så jag stoppade om dem med några tygpåsar som mina Beach House  trikålakan kom i.  Kudden hör egentligen till min soffa men  används inte där så kostnaden blev noll. Snörena tog jag av befintliga förråd och kanske byter ut till något snyggare senare.

Ett till bolster utgörs av en lång kudde som jag  hade skaffat inför ryggoperationen och sytt ett snävt överdrag till för att använda som stöd under knäna för att avlasta ryggen.

Yogablock köpte jag idag och fyndade även ett yogahjul till halva priset så nu klarar jag mig ett tag.

Hjulet har jag bara hunnit prova lite och det är verkligen användbart och till stor nytta vid bakåtstretch av ryggen, massaga av bröstryggen och en del annan typ av träning.

Grädden på moset är en stund i infrabastun efter all träning.

Och favoritfrukosten efteråt.

Buona giornata a tutti!

Skapande förutsätter material och verktyg.

Glad i hågen tänkte jag häromdagen att jag skulle sy ett par mjukisbyxor för att känna lite glädje och tillfredsställelse över att ha skapat något fysiskt som skulle finnas där ett tag. Mönstret hade jag ritat av tidigare efter ett par redan välanvända byxor samt handlat tyget (stuvbit) så nu var det bara att sy. Det lät lite udda om maskinen men sömmen såg bra ut. Efter att tag tog undertråden slut så jag spolade upp mer undertråd och fortsatte. Plöstligt tog maskinen inte upp understråden och med bara övertråd går det ju inte att sy som de flesta kan förstå.

Vad gör man? Googlar om tips och provar alla och eftersom inget av dem löste problemet var det enda rätta att ta sig till maskinreparatören som jag som tur är har rätt nära. Första försöket var inte så lyckat. Rulltrapporna till andra våningen där han har sin lilla affär var stängt så det blev att kånka upp gamla trotjänaren uppför trapporna. Och till min stora besvikelse hittade jag en skylt på dörren om att affären hade begränsade öppettider pga sjukdom, och därmed jag var där två timmar för tidigt. Återigen kånka maskinen nedför trapporna till bilen, åka hem och vänta ut tiden.

Vid tolv ett nytt försök, och det gick ju bättre. Rulltrappan fungerade och Deniz var på plats. Det sorgliga var att när han sedan ringde informerade han mig om att han behövde byta hela underdelen av maskinen till en kostnad om 1.600:- (nästan priset för en ny supermodern maskin). Efter en stunds tänkande sa jag ja, utan att veta varför. Men jag tänkter nu i efterhand att vi skall ju reparera och inte köpa nytt, och att maskinen kanske räcker hela resten av min livstid efter detta byte. Så hoppas jag i alla fall. Det är i vilket fall fantastiskt att det fortfarande finns reservdelar till en symaskin jag köpte på 70-talet.

Så nu är maskinen hos symaskinsdoktorn. Förhoppningsvis får jag tillbaka den i morgon och kan fortsätta på mitt projekt. Det är inte roligt att behöva pausa något som man börjat med entusiasm och glädje. Men så är livet, allting blir inte som man tänkt sig.